D:

Förlåt för att jag inte uppdaterat mig på drykt 2 veckor. Jag har inte haft något behov av det tydligen...
Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Egentligen känner jag mig nästan lite tvingad att skriva något som låter klokt. Jag pallar inte.
Jag vet iallafall att jag nästintill ändrar personlighet beroende på vilka jag umgås med, och jag vet att jag inte gillar det. Jag funderar på vad det kan bero på. Jag tror att det beror på att jag med vissa människor känner mig helt avslappnad, jag känner inte att jag har något behov av att bevisa något som representerar mig, för personen vet redan. Jag önskar att det inte var så. Jag önskar att jag kunder känna mig bekväm i mig själv överallt med vem som helst, inte känna att jag behöver bevisa något, det räcker ju med att jag vet det själv.

Och lite respons tack.

Kritik bra/dålig, vilket som, jag behöver också ha mina tankar bekräftade av er.

Var är vårt mål?

Vad är det vi försöker nå, vad är det slut giltliga. Hur är den ultimata människan, det vi alla försöker att nå. Eller är den ultimata människan den som inte bryr sig om att vara det över huvudtaget, och bara ägnar sig åt sitt? Vad är det vi vill nå? Varför ber vi om andras uppmärksamhet och bekräftelser, är man starkare om man klara sig utan dom? Varför har så många ett behov av att visa vilka dom är, genom att blotta vissa typiska saker hos sig själv, vad har det för syfte? Och vad är målet?
Lalala.
Jag har faktiskt ingen lust att tänka på det egentligen.
Helvete.