1551

Jag tar frivilligt på mig en omsydd tvångströja, den har fortfarande kvar en del av sina gamla sömmar. Det märks på sättet den framhäver mina yttre och inre former. Jag rör mig fram genom ett fördömt land. Min nya tröja skyddar mig mot yttre tankar i form av spjut. Universum använder dig som måltavla, du använder mig som sköld, vem blir skadad i slutändan? Jag har ju fortfarande min nya tröja. Den gör mig inte fin i det yttre men begränsad i mitt inre, vilket underlättar i din närhet. Ibland tror jag att du vägrar se på mig för att låta dina kräkreflexer vara ostimulerade. I ett gravitationslöst utrymme skulle dina matrester bli till stjärnor, där skulle även det äckligaste bli vackert. Där vill jag vara. Om jag vore där, tror jag att jag tillsammans med min nya tröja skulle bli en galax, eller kanske ett svart hål, då skulle jag svälja hela universum för din skull.

Bokstavera mitt namn med ett okänt alfabete.

Kök uppe i Umeå.

1444

Nu är ett nu och nu är ett annat nu.
Hur tar vi oss fram i tiden?
Vad betyder existera?
Vem är du?

.nmöS

´
Sömn.

Sömn.

Sömn.

Sömn.

2132

Mörkret har kommit på besök. Har länge vetat att han skulle komma, men har inte haft nog med tid att förbereda mig. En del omfamnas av mörkrets mjuka konturer, men hos mig stjäl han platsen från mina primära behov, och för att hålla liv i mig matar han mig med sig själv. Jag får talangen att kunna kamofluera mig i mörkret. Bara de med ficklampor, stämplade med omsorg kan se mig, ger dem mina konturer, orkar inte ta hand om dem just nu. Ibland smälter jag in så bra i mörkret att jag glömmer av mig själv. Låter mig gödas av mörkrets näringslösa föda hoppas på att fyllas av något annat än tomhet.

Håll om mig.

1939

Idag avskyr jag mitt innre.

Distance/Closure.

Den ena verkar hata resultatet av en,

efter en förändring,

även om förändringen för min del har varit mestadels positiv.

Den andra verkar ju inte belåten överhuvudtaget.

Jagar baklänges.

Borde jag också göra det kanske.

Nyttig frukost.

fin

eller

ful

.

Jag vet inte ens vad det betyder.

Kronisk köld.

Du virar in mig i ord som förstärker kärleken till mig själv. Om du tycker att jag är värd sådana ord, måste jag vara det också. Vissa dagar fryser jag, tigger om dina ljuva fraser att klä mig i, men du ser inte min böner, kanske för att du är färgblind eller så fryser jag för lätt. Andra dagar virar du in mig noggrant i välvalda ord, men orden sitter fel och framhäver inte mina goda former. Du matar på, samtidigt som jag vägrar att förstå. Orden kastade i sjön så att säga. Jag klär av mig dina fraser, fryser, men det förtjänar jag ju. Jag lider, men det är inte ditt fel. Rädd för att du ska tro något annat. När den rädslan tränger fram, tar jag av mig mitt skinn och låter mitt jag sväva fritt, Vill att du ska fånga det, klä på det mitt skinn och därefter vira in mig i nya ord. Men du märker inte mina ageranden, du fortsätter att välja vackra ord utan att märka att det inte längre finns någon kropp att linda dem runt. När mitt jag har härjat klart och funnit tillbaka till mitt skinn hoppas den på att orden från din mun ska vara mer värmande än någonsin och jag lovar att jag ska försöka att få dem att hamna rätt.

We Hate You (Little girls) -1 upphöjt till två.

Jag faschineras fortfarande mest utav telefonkataloger.

Tänk att alla är lika anonyma, men fortfarande bildas något utav dem.

Det känns liksom jobbigt i bröstet,

ja,

jobbigt, ett vanligt adjektiv som jag

väljer att inte beskriva, eller sätta in

i rätt sammanhang, eftersom det bara

är jag som bestämmer vad det betyder

för mig ändå.

Jobbigt kommer hur som helst och hälsar

på ibland, då lägger han sig till rätta

i bröstet som sagt. Någon dag ska jag säga

åt honom att han inte får vara där, för att

det är upptaget, Ro tar upp allt utrymme.

1409

Det kan vara så jävla jobbigt att uttrycka sig.